©

ÄNTLIGEN! Nu är det över. För denna gången i alla fall;) Om jag får tillbaka det så måste jag operera bort halsmandlarna. KUL^^. Men, det är ju inte än på ett tag i alla fall. Tror faktiskt inte att jag kommer behöva det. Känner mig rätt anti. Men i alla fall, fick lyckoruset när hon sa att jag inte behöver komma tillbaka imorgon. Kändes som att jag aldrig varit lyckligare i hela mitt liv, helt underbart! Jag har tydligen blivit ett ''fika samtal'' på avdelningen, för att jag var svårslagen, eller att min sjukdom var. Så alla har typ hört talas om mig, kändis på akuten. Haha, bra!

Snart kanske jag kan öppna käken lite mer med. :)

Nu skall jag sluta att skriva om hur synd det är om mig. Nu är jag nämligen så trött på det så jag spyyyyyyyyyyyyyyr. Fyfan, värsta smärtan jag någonsin haft. Önskar ingen annan det jag haft. Usch!

Såå, hajdå på det<3