©

Jag kommer aldrig bli den du vill att jag ska vara. Och du kommer heller aldrig bli den jag vill se stå tätt intill mig i vått och torrt. Kanske är det inte det som är det jobbiga? Utan kanske är det just det faktum att jag måste inse att det.

Och alla mina prinsessdrömmar går i kras, som de dyraste vinglasen i diskmaskinen.
Ibland satte jag de där med flit. Inte för att jag trodde för en sekund att du skulle sluta bara för det. Men för att du skulle få känna dig provocerad utav ditt eget missbruk, bara för en liten stund.

Vad gjorde mest ont, när du skar dig själv i handen utav allt splitter, eller när jag lämnade dig?